This is my life..

This is my life..
Cause this is my life, my friend..

6.11.11

Aldrig nöjd..

Hade tänkt skriva av mig en hel del om helgen nu ikväll.. Min helg var rätt bra måste jag säga. Inte perfekt men tillräckligt bra för att jag ska känna mig glad. Fabians helg var kanonbra, han har berättat och förklarat vad dom gjort och så nu ikväll när vi hämtade honom.
Skönt att veta att han har skoj när han är iväg, gör saker lite lättare.. Otroligt tacksam över att C&S ville ha honom under helgen, han trivs verkligen där & man märker att han mår bra när han spenderar tid med dom! :)

När jag väl kände att jag ville skriva såg jag berget av disk.. Och saker som låg överallt men inget på rätt plats. & insåg att jag inte gjort något vettigt denna helg, Egentligen. Men jag har haft skoj!
Träffat kompisar, tittat på serier i oändlighet, ätit massa gott, druckit massa gott, dansat & varit Bara Jag. Det är den delen jag har svårt för.. Nu när allting går bättre med Fabian så känns det ibland som det är det enda jag är bra på..? Vi spenderar all tid ihop, och när han är iväg vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig för, för o känna mig bra.

Tycker att jag är bra, att jag duger.. Men det är svårt o veta vad andra tänker.. (och nu vet jag att 90% av alla som läser detta tänker "Ja men vad andra tycker spelar ingen roll", men ibland blir man osäker ändå) Man kanske inte känner sig tillräckligt fin, eller tillräckligt intressant.. Eller tillräckligt rolig/charmig/smal/spännande etc för o "passa in"..
Dom jag umgås med ser ju jag som speciella, alla mina vänner vill jag ju ha som vänner för dom är så bra liksom, på olika sätt (Okej, snygghet kanske inte direkt är något man mäter på sina vänner, men iaf, ni fattar poängen.. Och till saken hör ju att alla mina vänner är extremt snygga) och då kan jag ibland känna mig lite otilläcklig, att jag inte är lika smart, trevlig, rolig eller så och att folk ska tycka mindre om mig för jag omger mig av så fantastiskt bra människor..

Äsch, låter bara fel när jag skriver det, känns som det krävs lite extra tankekraft för o få ner det i skrift, och den energin har jag inte.. Är bakfull som en gnu och vet knappt vart jag ska ta vägen.. Toksvettas & mår illa och bälgar i mig vatten, i tron om att jag ska orka upp imorgon & starta ett sundare liv. Utan socker & fett, och med extra motionspass så jag får bort mina sista 10 kg överflöd och ett strålande glatt humör för det är så fantastiskt skoj att banta! (okej, jag är fan inte peppad över huvud taget, men ibland får man tvinga sig ändå för o komma någonstans..)

Och sutsatsen av det här är: ...
Ja, inte vet jag, att jag är bakfull, men gillar mig själv och har inte en jävla aning om vad jag ville få fram ärligt talat. Jag är jävligt bra helt enkelt, men även de bästa kan känna tvivel ibland ^^

Hoppas ni haft en bra helg allihopa!
XOXO

22.7.11

Trött Trött Trött.

Japps, vaknade sjukt trött och lyckades inte ta mig upp på första försöket, men inom någon timma kunde släpa mig ur sängen, typ sovandes för o fixa frukost åt Fabian. Det hjälpte inte att jag sov längre än honom, jag var fortfarande som ett skåp när han var snuskigt pigg och glad. Ibland vill man bara dra täcket över huvudet och sova bort hela dagen ;)
Efter en järntablett och lite shake till mig så vaknade jag till iaf, så nu blire snart träning, ska bara slå igång en film till Fabian så han sitter still under närmsta en & en halv timman. Blir lite frustrerande när han kommer på att han ska göra något annat mitt i allting och behöver hjälp med tvn, film, datorn eller att han ska gå ut. Fast idag e det skitväder, och jag sa att vi går inte ut före lunchen iaf.

Ikväll får jag tillbaks mitt vanliga nummer iaf. Tur det, för många samtal som ska ringas imorgon, eftersom herrn inte behagade komma igår, så kunde inte ringa dom idag. Kändes ju lite träligt, men ja. Så är det. Får det ju iaf tills ikväll. Måste hem o lämna grejer hos J också.. Och posta ett brev. Och väga mig. Efter träning och dusch. Sen ska vi inte göra mer än o ta de lungt :P

En helg.

En helg till har passerat.. Vart en bra hel. Sov hos bror med familj från fredag till idag. Och nu ikväll kom lite kompisar över, det var skoj. Skönt faktiskt, riktigt behövligt..

Mkt som inte stämmer just nu. Mkt som varit riktigt konstigt.. Känns som jag står vid en vägkorsning, och jag vet inte åt vilket håll jag ska gå för att hamna rätt. Vet inte ens vad rätt är just nu..
Ska i veckan försöka släppa allting, och fokusera på hemped. och dagisstarten som närmar sig. Är en bra början iaf, så får man ta det som det kommer efteråt..

Vägning imorgon, nervöst :S Största nackdelen med att varken veta ut eller in är att all mat & allt med socker verkligen skriker efter mig, konstant. Vill äta allt jag ser i stort sett, och orken till karaktär infinner sig inte.
Blir träning denna veckan iaf, mkt dessutom.. Har lite nytt att prova på, några övningar jag bara testat någon gång också, kan bli bra. Riktigt bra faktiskt.. Känns som ett steg i rätt riktining iaf, man kan inte tappa all fokus för att det inte blir som man tänkt sig, man får helt enkelt se framåt i större sträckor. Inte långt kvar till målet nu, och då gäller det att ge extra energi, energi som man inte trodde fanns där helt enkelt..

Nej, sängen, är sjukt trött.. Fått börja med järntabletter för ja hade för lågt järnvärde tydligen.. Lustigt, att det kan bli så bara sådär..

XOXO

och så sjönk humöret..

Igen.
Men men, iaf varit iväg o lämnat blod, och handlat mig en snickers som belöning ;)
Blir iväg te J&M snart, vilket ska bli extremt skönt. Är trött på min lägenhet och allt häri, så håller på o packa Fabians och mina saker nu.

Bara dricka te med Cajsa först.

XOXO

Men ärligt..

Sitter här och vet fan inte vad som sker.. Vet bara att det inte känns särskilt kul.

Dagen har varit bra, faktiskt riktigt bra. Började morgonen med en promenad till tybble & hem med plutt i vagnen (tror inte han skulle orka backen hem på cykel, och jag skulle köpa mkt..) med musik i öronen båda två. Hämtade upp Tindra på vägen hem och dom lekte medans jag städade, fixade med lite tvätt och emellanåt gick ut för o se vad dom gjorde.. Vilket var bortkastat eftersom dom var helt uppe i sin lek med lera :P
Kvällen blev lugn, med mat & Pocahontas för Fabian medans jag diskade upp.. Men sen gick vi till affären och jag hittade jättesöta små pastablommor! Nu menar jag verkligen små, som en halv, liten, snabbmakaron, fast formade som små blommor :) Jag vart iaf nöjd, så jag hoppas dom e goda med haha.. Fast vafan, pasta som pasta^^

Nej, iaf ont i magen för jag blir så besviken. Många gånger tänker jag att andra får tycka & tänka precis vad dom vill om mig, för dom som känner mig vet vad som är sant och inte. Tydligen hade jag fel?

Kanske borde man helt enkelt lyssna på vad andra säger? Ja, så folk får mindre o prata om? Inte umgås med någon, inte gå ut, inte vara barnledig, inte prata högt, inte synas. Visst vore det enkelt? Glida runt i sin egen bubbla, för ingen ser eller hör eller bryr sig om vem jag är, vad jag gör eller hur jag tänker. Men satan så trist.

Det råkar faktiskt vara så att jag gillar att synas. Jag älskar att höras, att skratta, att prata och att bara vara. Jag gillar att umgås, vilket gör att jag har ett ton av bekanta, väldigt mkt kompisar och några bra vänner. Dom träffar jag för jag gillar deras sällskap, jag tycker om att bjuda hem folk på te, eller för att se film. Jag gillar att när som helst kunna ringa ett samtal, plocka med mig plutt och sätta mig på bussen för att besöka någon för en eftermiddag full av prat & lek. Jag tycker om att när jag är barnledig kan jag träffa vänner, lyssna på musik, bruka lite alkohol och skratta så jag har ont i magen dagen därpå. Det är jag.

Men hör och häpna gott folk, jag gör inte allt som "alla" andra jag träffar gör! :O

Blev ni förvånade? Kan tänka mig det. Jag har en egen vilja, egna behov och egna sätt att planera mitt liv. Oavsett hur jag går tillväga så är det mitt liv, mina val, och jag räknade med att de som känner mig bäst vet att mitt omdöme inte är dåligt bara för hur mitt umgånge ser ut.

För mig är det viktigt att min son har det bra. JAG har uppfostrat honom, och jag har tagit tag i allting som verkat svårt på rätt sätt. Jag har ordnat hjälp själv, och varit hemma i 5 månader i väntan på nytt dagis och ordnat upp allting här hemma, trots att detta medförde komplikationer med jobb, försörjningsstöd och arbetsförmedlingen. Jag, Jag, Jag & endast Jag har gjort detta. Vad får er för en sekund att tro att jag så lätt skulle kasta bort det som betyder mest i mitt liv? Det bevisar ju bara vad ni tänker om mig.

Over and out.

Trött är man..

När vädret inte blir vad man hoppas på. Lustigt egentligen, hur mkt av ens sinnesstämning som beror på huruvida det är sol eller regn?!


Var inne typ hela dagen om jag ska vara ärlig. Vi gled runt i pyjamas, läste böcker, såg filmer och segade. Fabian vaknade tidigare än väntat (han somnade rätt sent igår) så han var trött, och jag har gått runt som i en dimma i fan flera dagar och bara lääängtat efter sol, så man ska bli pigg. Hur fan ska man stå ut hela vintern?:O Hoppas så innerligt att Fabian i år vill åka pulka, och att vi ska ha tid med skridskor o allt sånt, så man kan fördriva tiden. Komma in efter flera timmar i backen, göra varm choklad & mysa med en filt framför en film :) Är väl det enda positiva med vintern.. Ja, förutom julklappar dårå^^ Det slog mig idag när jag pratade med Mitha, och vart nästan deprimerad av tanken.. Ja, att det snart är vinter igen. Huuua mig. En lång, kall vinter igen till nästa sommar med äventyren den för med sig. Visst, än är det väl inte helt tömt på sol & värme för i år, men vafan.. Hur kan sommaren gå så förbannat fort, när vintern verkar längre för varje år som går?



Runt halv fyra ringde vi hit Tindra, och dom lekte ute i flera timmar medans jag tränade, vilket var riktigt skönt. Få lite ny energi & känna att man gjort något vettigt.. Vägde mig dessutom idag, vilket gav ett resultat på -0,5 kg sedan i söndags, vilket jag tyckte var helt okej. Hoppas iaf på mera minus till nästa vägning som är på söndag/måndag någonstans, tycker inte det är ett orimligt mål för stunden, och det skulle göra mig glad :)


Regnade för mkt för att jag skulle ha ork till stan idag, så får ta tag i det fredag iaf.. Om det regnar då tänkte jag be Bosse ta honom en stund, men annars får han följa med, även fast det inte är så skoj för honom. Kanske kan man göra något skoj efteråt, stanna i någon lekpark eller så skulle ju kunna vara något.



På tal om absolut ingenting så tittade jag iaf in lite snabbt på fb häromdagen (som alla andra dagar haha) och fick se jättesöta små tatueringar min syster har gjort, och jag vart inte bara imponerad, jag blev avis också^^ Det var fint gjort, och att hon gjorde det på sig själv :O Kan ju omöjligt ha varit skönt :S






Nej, dags o läsa några sidor sen slänga sig i sängen.. Hoppas innerligt på mer energi imorgon!!




XOXO

Men jaha, sömnlös igen då..

Gick och lade mig, och tvärslockande, efter träning, dusch, lite besök & bok för typ bara lite mer än en timma sedan.. Och nu sitter jag här :O

Får väl skylla mig själv som läser psykdeckare & kriminalromaner i full fart just nu, men läser man en, vill man läsa två, och läser jag mer, vill jag veta allt på en gång! :

Dom är bra iaf, böckerna alltså, men drömmen var så himla konstig.. Nån jävla häst var med, och vi hade typ ett hotell/camping i pappas&mammas hus med liveband & grejer, och jag plus några få, vagt bekannta människor var ute och tältade i närheten av en väg nära mamma & pappa. Helt för mkt.. Men ja, en hel del likheter med boken jag plöjt igenom idag, men lämnade med bara tre kapitel kvar för att jag skulle komma i säng "i god tid". Ironiskt nog tror jag att jag hade sovit bättre om jag hade tagit mig ett par minuter extra för att få slutet, med en lösning. Eller ja, alternativ två vore väl o lämna denna bokgenrer för en annan, mindre våldsam med mindre död & mindre problem, så hjärnan skulle slippa jobba så förbannat när jag sov..?

Inte hänt mycket idag.. Fabian och jag var ute på en promenad/cykeltur i det fina vädret, och mitt i den kom ösregnet.. :/ Väl hemma vare bara o byta om, och så gjorde vi oss lite chokladbollar med ;) Tyckte jag förtjänade det : Haha!
Tränade, som jag tidigare nämnde, på kvällen, vilket var skönt.. Men ja, allt bra kan bli bättre.. Sprang på en gammal bekannt också på vägen hem, vilket var trevligt. Alltid skoj & få komplimanger, speciellt när man är svettig & luktar snusk haha XD

Tror jag kanske borde gå och prata med någon. Ja, någon bra, professinoell person som är icke-bekannt med mig. Någon som har som yrke att prata med folk. Haft det som fundering ett tag, och tror att det börjar närma sig nu.. Det börjar bli dags o få ur sig allting. Allt från småsaker i vardagen, till andra saker som kan störa ens vardag, som suttit sen tidigare. Känns som ett klokt beslut nu, men får väl se hur det känns i morgondagens ljus. Längtar enormt te hem.ped. är tillbaks från semestern.. Trodde inte någon man inte känner, och som man aldrig får en personlig kontakt med utan bara privat, kunde kännas så viktig. Men det är hon, det hon hjälpt mig och min lilla familj med går inte att beskriva fullt ut tror jag. Hon bara är, och det gör att allting går runt lite lättare, och fortsätter till nästa varv lite mer smärtfritt än tidigare. Och så håller det på, och det går snabbare & snabbare.
Enorma framsteg, en blick utifrån som inte känner mig, resterande familj, eller vänner. En person som bara kan utgå från teori & sunt förnuft, på i stort sett alla plan, för hon är ju som sagt inte personlig, så hon kan bara se saker för vad det är utan inblandning av annat, och hon kan bara ge konkreta exempel & lösningar. Hon känner ingen jag känner, och kan därför ge ett rakt svar som ger en utomståendes blick på det hela, för hon behöver inte bry sig om känslor, relationer eller praktik. Teori måste väl vara något av det mest fiffiga påfund genom tiderna.

Fabian är underbar. Han har alltid varit underbar&perfekt&bäst, men nu är han.. Jag vet inte, går inte att beskriva.. Medgörlig, lätt att tas med, "förstår" mer och kan förklara mer. Han har lättare för att uttrycka sig, och han bråkar alltmer sällan.. Och när det blir bråk, går han oftast självvalt in på sitt rum, lugnar ner sig, och kommer sedan ut för att säga förlåt och förklara, alternativt fråga vad som gick snett om det gått för fort. Känns så obeskrivligt bra. Vi skriker inte längre något, man behöver inte bli sådär tokarg som bara barn kan göra en med attityder eller ord han inte förstår. Han slåss inte längre, och visst kan han göra dumheter, men inte som förut, och inte på långa vägar värre än andra barn i vår omgivning.
Kan tänka att problemet låg till stor del hos mig. Inte så att jag behövde någon som sa åt mig vad jag skulle göra i olika situationer, det är inte så det fungerar, men någon som kan iakta, ge förslag och massvis med beröm. Sådant är viktigt, det är viktigt att känna sig bra, och speciellt när man får beröm man gjort sig förtjänt av. Så man kan suga i sig det med gott samvete. Alla behöver höra att dom är bra ibland, även om man vet det själv. Och alla vill ha bekräftelse på att det man gör är rätt.
Får man även höra att det är rätt, kan man tänka steget längre, se vad som skall ske härnäst. För ibland har man en tanke, som känns som en bra ide, och sedan när det braiga inträffar vet man inte hur man ska gå tillväga efteråt, vilken fortsättning som är passande.. Då är det bra att ha någon som säger att det är bra, och som frågar HUR man tänker. Och när man förklarar, kommer fortsättningen av sig självt, och man är genast inne på rätt spår och kan göra vidare, som man tänkt från början men inte riktigt varit medveten om. Jag har själv åstadkommit detta. Jag valde att ta denna hjälp som fanns. Jag har själv kommit på alla lösningar och gett svar på frågor, och genom det kommit till denna punkt. Jag har tillsammans med Fabian kommit fram till vad som fungerar för oss tillsammans, allt genom några få (men ibland mkt svåra) frågor från någon som inte känner oss. Jag är förjävla bra, och jag har en enormt perfekt son. Han är bäst helt enkelt!

Nej, känns som klumpen i magen som mardrömmen lämnade kvar börjar ge sig av, så dags o krypa ner i sängen igen tror jag Imorgon ska vi vara lite barnvakt, och sedan på eftermiddagen/kvällen ska Ullis&jag gå och sola, skönt :) Onsdag bär det av upp på stan för lite ärenden och så, och torsdag har jag ingen aning om vad som sker.. Plocka iordning inför helgen skulle jag tro..

Hoppas ni sover gott :)

XOXO