Ibland..

Känner jag hur förbannat ensam jag är. Det är så jävla jobbigt..
Fabian är sjuk & sur & arg och ingenting jag gör duger.. Jag är trött & orolig & irriterad över denna jävla sjukvård som skickat oss runt hela jävla dagen.. Och snart ska vi te apoteket.. Och så slås jag av tanken att jag är tamejfan ensamast i hela jävla världen med en unge som bara är arg fast jag försöker göra rätt... Fanfanfan! Stackars lilla barn.. Han är så sjuk =(