This is my life..

This is my life..
Cause this is my life, my friend..

21.6.11

Klänningen..



Sitter som gjutet! Jag är så nöjd, så nöjd!





Haha och på köpet fick ni min armhåla också^^

Sitter o glor b&s, börjar bli en vana, och min egna lilla "regel" att de skulle bli max ett avsnitt per dag (så dom inte tar slut såfort) överskreds redan för tre avsnitt sen så jaa.. Snart behövs ett nytt "att göra" på kvällarna^^
Nästa vecka ska jag försöka få med Cajsa ut på promenad iaf, tänkte mig runt sju-åtta, för då är C hos sin pappa och F kan sitta i vagnen med oss :) Behöver röra mig lite mer nu om jag vill vara i form till den andra!

Nutrilett med blåbär, som jag skrev om igår (oooh, hur spännande kan mitt liv bli egentligen?!?) som smakade skit, gick ner när jag tog hälften mjölk hälften vatten som sagt, så kört på nutrilett idag, känner mig stolt. Föll nästan för frestelsen panpizza som låg o skrek efter mig i frysen, men jag stod emot! Kan ju ha något o göra med att jag är extremt lat också, och om den ligger kvar kan Fabian ta den te lunch imorgon istället^^

Imorgon kommer hempedagogen hit, vi ska till tandläkaren och sen måste jag prata lite med henne, för kvällarna börjar ta kål på mig! Dagarna kan gå hur bra som helst, och då menar jag inte att det inte är krångel alls, men det fungerar. Det flyter på, och trots lite smågrejer så känns det överlag så himla bra..! Så kommer kvällen och jag får ont i magen av bara tanken. Mellan två-tre timmar varje kväll. Krångel, skrik, protester i form av allt man kan tänka sig, bus, allt som går.. Blir tokig! Fabian somnade nu. NU!!! Klockan halv tio?!? Försökte få honom i säng från halv åtta. Har försökt ha honom uppe längre, så att han ska tröttna av sig själv, men han är så supertrött redan vid sju så om han är inne fungerar det inte ändå, då blir det bara bråk iaf. Vägrar tandborstning vilket tar extremt mkt tid för tänderna ska borstas, så är det bara. Vägrar kvällsmat, för att sedan komma på två timmar senare (då han fortfarande inte somnat) att han är hungrig, vilket jag tycker är fel för även om han inte ska lägga sig på tom mage så har han ändå själv valt bort att äta för att protestera. Kan ju inte börja med kvällsmat klockan nio bara för han vill vara uppe lite längre.. Eller? Fan, vet inte hur jag ska göra..
Det som ska vara min "egentid" på kvällen med träning, dator, läsning blir istället en enda röra av "gud vad skönt han sover", "jag är så trött", "jag har huvudvärk", "Orkar jag verkligen läsa nu?".. När jag borde ha tid att plocka, diska, dammsuga så är jag så slut så jag hamnar här, det är för sent för att träna (grannarna klagar så på crosstrainern), jag orkar inte svara när det ringer
för jag har huvudvärk av all energi han sugit ur mig.. Vad gör man då?

Känns långt till augsti, men då börjar plutt på dagis igen och då måste han komma i säng i ordentlig tid. Jag vill inte att det ska behöva jagas runt i hela lägenheten, och jag vill inte behöva bli arg & ledsen, jag vill att han ska börja sova i sin egen säng igen..
Jag vill känna när han somnar att det skönt att jag hinner göra mitt, så jag kan göra det snabbt, komma i säng i tid och vakna upp utvilad dagen efter för att göra något annat skoj. Både igår och idag har jag kännt mig som en trasa, en ruskigt gammal, illaluktande en!

Imorgon skiter jag i grannarna, tränar mellan åtta-nio (dom kommer få krupp, men min ringklocka är ändå inte inkopplad så jag kan inte höra om dom klagar ändå) och får ta en snabbdusch innan hon kommer, sen dricka min shake i bilen helt enkelt. Måste få ut lite energi och på så sätt få igång kropp och hjärna så man kan fylla på med lite rus, så man orkar!

Vill att min plutt ska börja må bra igen :( Vill att han ska trivas med sig själv, och vara glad och nöjd, som förut. Se honom leka och njuta av livet, utan att hela tiden behöva gå imellan för det blir bråk, eller behöva se honom vara så osäker på sig själv.. Man riktigt ser hur han suger åt sig av en elak kommentar från ett annat barn, eller om han ramlar så tror han alltid att alla ska skratta åt honom så han knappt vågar visa att han gjort illa sig, eller om man pratar med honom och är glad så blir han arg för han tror att man skrattar ÅT honom istället för med honom. Stackars liten :(
Känns som jag gjort något extremt stort fel, för hur skulle det annars kunna bli såhär? Förstår inte. Hempedagogen säger att hon inte har något att anmärka på, och att jag gör saker rätt, men varför blir då inte resultatet som det borde?

Igår vägrade han till exempel komma in på kvällen efter vi varit på promenad en stund, och klockan var över nio, så skulle jag ta in honom och han springer ifrån mig. Jag pratade, försökte förklara att det var kväll, sa åt honom att han skulle gå in helt enkelt, utan att bli arg. Jag går upp, för att lägga in sakerna och sätta mig två sekunder, och så hinner jag bara resa mig så kommer en granne in med honom?! Jag tackade, frågade hur hon bar sig åt (han gick liksom in självmant och var glad..) och skämdes.. Så säger hon:
"Nej men det är ingen fara, man måste bara försöka med något nytt ibland.." Som att jag inte gjort det?!? Visst, nu vart jag även väldigt tacksam, för det är precis sådan hjälp jag behöver just nu, även om det känns konstigt..
Kan inte riktigt släppa att det är så krävande att ta hjälp från någon man inte känner, även om vår hempedagog nu är riktigt trevlig och det går bra.. Men jag menar, det spelar ingen roll att hon är ung, trevlig, har humor och är bra med barn. Hon är inte min vän, så när hon är här i flera timmar, vad ska vi då prata om?! Visst, svaret är ju rätt självklart: Fabian, men jag menar.. 10-16 en dag.. Jag kan ju inte direkt bjuda henne på te och prata om semestern. Visst frågar hon vad man har för planer, eller vad man gjort under helgen osv.. Men det är ju för att vara trevlig. Det blir så konstigt helt enkelt..

Jaja, är iaf glad att den hjälpen finns att få, medans Fabian är så liten och det går att få ordning på allting. För som sagt, vi har fler bra stunder än mindre bra, men ja.. Det är lite tufft ibland. Man får stå ut & kämpa på, förhoppningsvist blir det ju bättre som sagt, hon är ju här för att hjälpa oss! :)

Nu ska jag se färdigt på sista avsnittet för kvällen, sen sova. God natt ;)
XOXO

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar